Blogg A: Nyhetsvärdering

Vi möts dagligen av mängder av nyheter i olika forum. På tv och radio, i morgon- och kvällstidningar, löpsedlar och på internet finns lättillgänglig information om aktuella händelser. Men vad är det egentligen som avgör om en händelse har vad som krävs för att få nyhetsstatus?

 

Bengt Johansson skriver i Vid nyhetsdesken att det är viktigt att skilja på nyhetsurval och nyhetsvärdering. Han säger att en händelse måste uppfylla vissa kriterier för att värderas som en nyhet men att nyhetsurvalet även bygger på andra utomliggande faktorer som inte har med själva värderingen att göra.     

    Nyhetsvärderingen bygger på två olika styrfält; dels handlar det om vad man tror att publiken är intresserad av och dels handlar det om vad mediet anser att publiken borde ta del av. När det gäller det andra styrfältet spelar alltså ideologi en viktig roll; redaktören/mediet har alltså makten att påverka vad som kommer att nå medborgarna och också makten att påverka hur det kommer att nå medborgarna. Detta kan dels vara ideologier hos en specifik tidning som väljer att framställa en nyhet på ett visst sätt, men även normer i samhället i stort spelar in för hur denna värdering görs.

    Det första styrfältet som rör publikens intresse gör att en händelses nyhetsvärde ser olika ut beroende på om det är lokalmedia eller rikstäckande media det gäller. En händelse som har högt nyhetsvärde för en lokaltidning har inte nödvändigtvis vad som krävs för att plockas upp av riksmedia.

   Johansson skriver också att värden som anses vara intressanta för publiken (intresserar många, sensationell, spännande, handlar om kändisar) värderas högre än sådana som anses vara viktiga för publiken (utbildande, visar på missförhållanden, påverkar människor) när det gäller hur man värderar nyheter.  Vilken typ av nyheter som främst exponeras skiljer sig också mellan olika sorters media. Lokala tidningar samt rikstäckande morgontidningar som DN och SvD, finansieras till största del av prenumerationer vilket medför att de inte är beroende av sensationsnyheter i lika hög grad som kvällstidningarna vars främsta inkomstkälla från konsumenter bygger på lösnummersförsäljning. Inte heller etermedia är lika beroende av sensationsnyheter för att locka lyssnare/tittare utan dessa sändningar finansieras oavsett. För de rikstäckande kvällstidningarnas webversioner är ”klick” av lika stor betydelse som lösnummerförsäljningen för papperstidningen. Tidningen måste då locka enskilda köpare vilket medför att det ofta är andra nyheter, eller åtminstone andra vinklar av nyheter, som exponeras.

    Björn Häger skriver i Reporter om olika kriterier för hur en redaktör vet att en nyhet är värd att skildra. De olika komponenter han nämner är vikt, icke-normalt, närhet, konflikt, elitpersoner, lättbegripligt och nytt. För att en nyhet ska ha högt värde måste den vara av betydelse för människor, den ska avvika från det normala, vara lätt att relatera till, gärna handla om konflikter och kända människor samt vara lätt att förstå och naturligtvis ska händelsen vara nylig.

Den nyhet som kanske har fått mest utrymme i media den här veckan handlar om att Soran Ismail inte längre kan ha kvar sitt uppdrag på SR. De flesta tidningar plockade upp nyheten och den utvecklades till en följetong både i etablerade medier och i sociala medier. Eftersom Soran är en känd, och dessutom populär person, värderades nyheten högt. Det fanns dessutom en konflikt, dels med Lotta Mossberg, men också mer övergripande med SR som är en statligt finansierad verksamhet. Om en konflikt mellan två kända personer är av intresse för allmänheten tror jag att en konflikt där public service är inblandat är ännu mer intressant.  

    Anledningen till varför Soran inte längre kunde vara programledare sades vara för att han var alldeles för politisk för att få prata i radio under ett valår. Hans ”politiskhet” i detta fall rörde hans arbete emot rasism och hans utsagda aversion mot Sverigedemokraterna. Eftersom det är valår och Sverige är ett delat läger när det gäller hur vi ska förhålla oss till SD och deras mandat i riksdagen ser jag hur närhetsprincipen kan appliceras när det gäller värdet i denna nyhet. ALLA tycker någonting om SD och alla tycker någonting om hanteringen och bemötandet av SD:s politiker och anhängare. Det är alltså en nyhet man vet ska få genomslag eftersom den uppfyller flera av de viktigaste kriterierna.

När det gäller min andra valda nyhet är den av annan karaktär än den om Soran, SR och SD även om också den här nyheten rymmer lite konflikt med statlig inblandning. Det har varit mycket skriverier också om detta ämne på sista tiden, mycket av det som skrivs är dock debattartiklar varför jag gissar att stora delar av läsarna missar dessa texter. Aftonbladet väljer rubriken ”Fick beskedet: Föd där ni är” till artikeln som handlar om ett ungt par som får nobben på Stockholms samtliga förlossningskliniker när det är dags att föda. I artikeln berättar man hur paret såg framför sig en riskförlossning utan adekvat medicinsk hjälp innan det till sist löste sig och en klinik meddelade att de hade frigjort en plats.

    Jag tror att nyheten intresserar publiken eftersom den är lätt att relatera till. Krisen i äldrevården, långa vårdköer, vanvård, brist på personal är andra områden som är snarlika och många kan relatera övergripande till den här typen av händelser.  En sådan här nyhet är sensationell eftersom den avviker från det normala och även om det ordnade sig för just det här paret ger Aftonbladet en bild av en allvarlig situation som kan få allvarliga konsekvenser för många.  En konflikt finns det alltså också: mellan vanliga medborgare och staten som inte har resurser att uppfylla sina åtaganden.