Vi möts dagligen av mängder av nyheter i olika forum. På tv och radio,
i morgon- och kvällstidningar, löpsedlar och på internet finns lättillgänglig information
om aktuella händelser. Men vad är det egentligen som avgör om en händelse har
vad som krävs för att få nyhetsstatus?
Bengt Johansson skriver i Vid
nyhetsdesken att det är viktigt att skilja på nyhetsurval och nyhetsvärdering.
Han säger att en händelse måste uppfylla vissa kriterier för att värderas som
en nyhet men att nyhetsurvalet även bygger på andra utomliggande faktorer som
inte har med själva värderingen att göra.
Nyhetsvärderingen bygger på
två olika styrfält; dels handlar det om vad man tror att publiken är
intresserad av och dels handlar det om vad mediet anser att publiken borde ta
del av. När det gäller det andra styrfältet spelar alltså ideologi en viktig
roll; redaktören/mediet har alltså makten att påverka vad som kommer att nå
medborgarna och också makten att påverka hur
det kommer att nå medborgarna. Detta kan dels vara ideologier hos en specifik
tidning som väljer att framställa en nyhet på ett visst sätt, men även normer i
samhället i stort spelar in för hur denna värdering görs.
Det första styrfältet som
rör publikens intresse gör att en händelses nyhetsvärde ser olika ut beroende
på om det är lokalmedia eller rikstäckande media det gäller. En händelse som
har högt nyhetsvärde för en lokaltidning har inte nödvändigtvis vad som krävs
för att plockas upp av riksmedia.
Johansson skriver också att
värden som anses vara intressanta för publiken (intresserar många,
sensationell, spännande, handlar om kändisar) värderas högre än sådana som
anses vara viktiga för publiken (utbildande, visar på missförhållanden,
påverkar människor) när det gäller hur man värderar nyheter. Vilken typ av nyheter som främst exponeras
skiljer sig också mellan olika sorters media. Lokala tidningar samt rikstäckande
morgontidningar som DN och SvD, finansieras till största del av prenumerationer
vilket medför att de inte är beroende av sensationsnyheter i lika hög grad som
kvällstidningarna vars främsta inkomstkälla från konsumenter bygger på
lösnummersförsäljning. Inte heller etermedia är lika beroende av
sensationsnyheter för att locka lyssnare/tittare utan dessa sändningar
finansieras oavsett. För de rikstäckande kvällstidningarnas webversioner är ”klick”
av lika stor betydelse som lösnummerförsäljningen för papperstidningen.
Tidningen måste då locka enskilda köpare vilket medför att det ofta är andra
nyheter, eller åtminstone andra vinklar av nyheter, som exponeras.
Björn Häger skriver i Reporter om olika kriterier för hur en
redaktör vet att en nyhet är värd att skildra. De olika komponenter han nämner
är vikt, icke-normalt, närhet, konflikt, elitpersoner, lättbegripligt och nytt.
För att en nyhet ska ha högt värde måste den vara av betydelse för människor,
den ska avvika från det normala, vara lätt att relatera till, gärna handla om
konflikter och kända människor samt vara lätt att förstå och naturligtvis ska
händelsen vara nylig.
Den nyhet som kanske har fått mest utrymme i media den här veckan
handlar om att Soran Ismail inte längre kan ha kvar sitt uppdrag på SR. De
flesta tidningar plockade upp nyheten och den utvecklades till en följetong
både i etablerade medier och i sociala medier. Eftersom Soran är en känd, och
dessutom populär person, värderades nyheten högt. Det fanns dessutom en
konflikt, dels med Lotta Mossberg, men också mer övergripande med SR som är en
statligt finansierad verksamhet. Om en konflikt mellan två kända personer är av
intresse för allmänheten tror jag att en konflikt där public service är
inblandat är ännu mer intressant.
Anledningen till varför
Soran inte längre kunde vara programledare sades vara för att han var alldeles
för politisk för att få prata i radio under ett valår. Hans ”politiskhet” i
detta fall rörde hans arbete emot rasism och hans utsagda aversion mot
Sverigedemokraterna. Eftersom det är valår och Sverige är ett delat läger när
det gäller hur vi ska förhålla oss till SD och deras mandat i riksdagen ser jag
hur närhetsprincipen kan appliceras när det gäller värdet i denna nyhet. ALLA
tycker någonting om SD och alla tycker någonting om hanteringen och bemötandet av
SD:s politiker och anhängare. Det är alltså en nyhet man vet ska få genomslag
eftersom den uppfyller flera av de viktigaste kriterierna.
När det gäller min andra valda nyhet är den av annan karaktär än den
om Soran, SR och SD även om också den här nyheten rymmer lite konflikt med
statlig inblandning. Det har varit mycket skriverier också om detta ämne på
sista tiden, mycket av det som skrivs är dock debattartiklar varför jag gissar
att stora delar av läsarna missar dessa texter. Aftonbladet väljer rubriken ”Fick
beskedet: Föd där ni är” till artikeln som handlar om ett ungt par som får
nobben på Stockholms samtliga förlossningskliniker när det är dags att föda. I
artikeln berättar man hur paret såg framför sig en riskförlossning utan adekvat
medicinsk hjälp innan det till sist löste sig och en klinik meddelade att de
hade frigjort en plats.
Jag tror att nyheten
intresserar publiken eftersom den är lätt att relatera till. Krisen i
äldrevården, långa vårdköer, vanvård, brist på personal är andra områden som är
snarlika och många kan relatera övergripande till den här typen av händelser. En sådan här nyhet är sensationell eftersom
den avviker från det normala och även om det ordnade sig för just det här paret
ger Aftonbladet en bild av en allvarlig situation som kan få allvarliga
konsekvenser för många. En konflikt
finns det alltså också: mellan vanliga medborgare och staten som inte har
resurser att uppfylla sina åtaganden.
